det kryper i kroppen
något som frustrerar mig något fruktansvärt är att behöva vänta. i synnerhet när det i slutändan bidrar till att man kommer försent! som imorse. nu när jag jobbar på STRIX ute i hammarby sjöstad är den lämpligaste vägen för mig pendeltåg till stockholm södra sen buss därifrån, vilket tar cirkus 30 minuter. men imorse tog det mer än en timme!
det verkligen kröp i kroppen desto mer tiden tickade vidare. och med tanke på att jag skulle hinna plocka fram frukost och hela köret på två plan innan klockan var nio (då jag ska öppna växeln) blev jag ännu mer frustrerad. när jag väl kom till stockholm södra hade jag missat bussen med ett par minuter så då blev det till att vänta på den i tio extra istället. HIMLA TREVLIGT! tur att det endast var två minus.
hann inte riktigt med då jag kom till jobbet kvart i. eller tja, rätt så bra ändå. 7 över var jag redo och öppnade växeln. dock kraschade datan en sväng så då stod växeln stängd en kvart eller så också. jättebra start på dagen. nu har jag dock efter lite om och men delegerat ansvaret för köket på respektive arbetsplan *nöjd*
