Herr Jacke

ska jag vara ärlig lutar det åt att jag stannar i sverige i sommar. det känns som om det ligger mer i tiden för mig.

- jag har ett nytt jobb. ett bra nytt jobb som jag inte tvekar att jag kommer trivas med.
- jag vill kunna planera min framtid mer, utan att behöva gå och vänta på om jag får någon familj snart eller inte. det är jävligt ovisst hela den här grejen med att vänta på en familj. jag kan inte planera mycket alls och då missar jag mycket bra som kommer framöver, vilket jag verkligen inte vill.
- jag har verkligen inte tröttnat på stockholm än.
- jag ser fram emot en sommar i stockholm. få njuta av gott sällskap, trevlig natur och goda drinkar.
- jag ser fram emot att växa som människa (det senaste halvåret har jag upptäckt & gjort mycket - så vad kan inte ett halvår till göra?) jag har dessutom goda förutsättningar.
- jag kan planera in festival! och semester!
- jag kan leta nytt boende.

ja, det är helt enkelt mycket jag kan göra. och det känns bra. usa kan jag ta senare, på mina egna villkor.
för en sak är säker: usa ska jag till. och efter helgens t-in-b blev jag inspirerad till just det - på mina egna villkor. även om approached var tvärtom.

jag fick dessutom veta att ena familjen som varit intresserad redan har matchat med en annan au pair. sen fick jag dessutom en intervju per mail som bara fick mig att inse: nej, jag är inte redo eller villig till det här. inte än. inte nu.